För mycket träning kan förstöra stora talangers karriärer

Forskning visar att en allt för hög aktivitetsnivå kan hindra utvecklingen även för de största talangerna p.g.a. överbelastningsskador som kan visa sig bli livslånga smärtor. 

25. august 2017

Som barn får vi höra hur stor betydelse det har att vi är aktiva. I fotboll är de största talangerna ofta de som har flest timmar med en boll vid sina fötter. Ändå är det helt avgörande att talangerna också får tid att slappna av och återhämta sig grundligt mellan träningar och matcher. Det har ett norskt universitet tidigare försökt att belysa:

- Träning som i utgångspunkt ska ge dem (fotbollsspelare, red) en fördel blir istället ett hinder. Det kan förstöra utvecklingen av framtidens fotbollsspelare. Det är ju så att du måste träna för att bli bra men de här spelarna tränar så mycket att det ökar faran för belastningsskador, berättar Stig Arve Sæther, universitetslektor i Idrottsvetenskap vid Norges Tekniska-Naturvetenskapliga Universitet till Dansk Radio.

Han refererar till ett forskningsprojekt från 2015 där norska juniorspelare utrustade med en accelerometer som mäter fysisk aktivitet, visade sig belasta sina kroppar mycket mer än jämngamla barn. 901 antal rörelser per minut jämfört med 542 rörelser per minut – alltså mer än 65% högre aktivitetsnivå. Och det går ut över återhämtningen.

- Samtidigt kan det vara svårt att hålla sig motiverad om du inte blir återhämtad, säger han.

Mentalt utbränd

Stig Arve Sæther menar att den för höga träningsbelastningen tillsammans med den ökade pressen från omgivningen på speciellt stora talanger kan sluta med att ha en motsatt effekt än det ursprungliga ändamålet. Att det ökar risken för att bränna ut sig mentalt.

Han menar specifikt att det rör sig om stora talanger inom fotboll som vid sidan av lagträning också har extra träning och individuell skotträning. Forskningen visade också att de barn som har experimenterat med flera sportgrenar upp genom tonåren har störst inre motivation till att orka med att träna så mycket som krävs för att fylla ut sin talang. Utifrån mottot att om ett barn endast har dyrkat en sportgren kan man inte med säkerhet veta vad det barnet gillar bäst.

- De tycker helt enkelt att sport är väldigt kul. Spelarens egen inre motivation är också det mest framträdande när tränarna ska definiera talang och vad som kännetecknar de sportutövare som lyckas, löd det från Sæther.

Denna inre motivation kan en god tränare vara med att finna fram. Inte enbart i form av gott tränararbete, men också genom att erkänna och lägga märke till spelarens framgång och att man förmår att hålla en trygg dialog om eventuella vardagsproblem som idrottsutövaren kan ha i hemmet eller bland vännerna.

10.000 träningstimmar

I elitsport sägs det ofta att man ska ha tränat 10 000 timmar inom 10 år för att nå toppen i sin sportgren. Mer specifikt är det 1000 träningstimmar om året eller 19 timmar per vecka. Om ett barn ska träna nästan 3 timmar om dagen alla veckans sju dagar blir belastningen enorm och återhämtningen precis motsatt. Pressen som läggs på unga talanger bidrar därmed enligt den norska forskaren till att dra fram den mentala tröttheten och belastningsskador. Det sistnämnda kan även komma att ha konsekvens resten av livet.

Medan Danmarks damlandslag i handboll sopade banan med motståndet i VM 1997 satt den idag ganska okända landslagsspelaren Merete Møller på sidlinjen med en skada. Det gjorde hon allt för ofta tills smärtorna till sist blev för stora för att fortsätta för den endast 22-åriga stortalangen. Smärtor, som hon fortfarande kämpar med än idag.

Idag som utbildad fysioterapeut med en Ph.D-examen från Institut for Folkesundhed på Aarhus Universitet, vet hon om någon vad följderna av en för stor träningsmängd kan betyda. Hon har under 2017 arbetat fram mycket forskning omkring axelskador bland unga danska handbollsspelare. Rapportens resultat löd att undgår man att hålla kontroll över 14 till 18-åringars träningsmängd kan spelare utveckla svåra axelskador som inte endast kan förstöra en lovande karriär inom idrott. De kan till och med hämma ett framtida liv på arbetsmarknaden.

- Det sista är mycket viktigt att förstå, inte endast för den enskilda spelaren, men även för tränare och andra ansvariga i handbollsmiljö, berättar Møller för Politiken och fortsätter:

- De senaste 20 åren har det forskningsmässigt skett mycket på skadeområdet, men vår kunskap har ännu inte blivit implementerad i dansk handboll. Därför är det viktigt att vi tar lärdom av den vetenskapen som nu har kommit fram så att vi kan reducera antalet axelskador och förhindra att de utvecklar sig till kroniska smärtor.

Stigande skadetendens

Rapporten visade helt konkret att 104 av 679 testpersoner utvecklade axelskador längs vägen. Ett alarmerande högt antal enligt Merete Møller:

- Det är mycket bekymrande att så många unga spelare utvecklar axelskador under löpet av en säsong. Det beror bl. a. på att ingen har en exakt överblick över den totala träningsmängden hos den enskilda unga spelaren och därför grips det inte in (från tränarna, red.).

Møller understryker att det bestämt inte är någon lätt uppgift för en klubbtränare att hålla koll på spelarnas individuella träningsmängd. Några tränar om förmiddagen på sportscollege och även senare på eftermiddagen, och andra tränar på idrottsskolor vid sidan av själva klubbträningen om kvällen.

- De unga spelarna älskar att träna - så hade jag det själv också. Några unga tränar ännu mer än seniorspelarna och kan klara det. Andra kan inte, avslutar Merete Møller.